När passionen blev till tårar.

 

Det började som något större än jag själv.

En känsla som slog ner i mig som en blixt – 

rå, levande och vacker på samma gång.

När jag öppnade mitt hjärta för honom var det inte med försiktighet eller tvekan. 

Nej, jag ville älska honom med hela min själ, mitt sinne och min kropp. 

Jag skrev det till honom, gång på gång. 

Jag menade varje ord, varje stavelse.

Jag ville vara den kvinna som fanns där i hans mörker och i hans ljus. 

Jag ville ge honom trygghet när världen rev och en plats där han 

kunde vila sitt hjärta. 

Passionen mellan oss var äkta – inte bara i orden vi delade, 

utan i den energi som flödade mellan våra själar. 

Det var som om vi kände varandra långt innan vi ens 

uttalade våra första meningar.

Han fick mig att känna min feminina sida som jag aldrig 

tidigare släppt fram.

Han fick mig att vilja kapitulera inför kärleken, 

att våga blotta mitt hjärta och säga,

"Jag väljer dig, med allt jag är."

Det var en dans mellan själar.

En eld som brann, inte bara i kroppen utan i djupet av våra själar.

Jag kände att jag äntligen hade funnit någon som kunde möta

mig där jag alltid känt mig ensam – i den nakna sanningen, 

i det osagda som bara kunde kännas.

Men sedan kom lögnen.

En liten spricka som förvandlades till en reva.

Han hade kunnat säga sanningen. 

Han hade kunnat stå kvar, även om det varit svårt. 

Men istället valde han den enkla vägen – sveket. 

Och det sveket krossade inte bara förtroendet, 

det krossade hoppet om att vår kärlek var annorlunda, renare, starkare.

Plötsligt blev jag inte längre den älskade, utan den bortvalda.

Plötsligt blev vår passion en historia, jag bar ensam på.

Han gick – men ekot av våra känslor finns kvar i mig, 

och det är det som gör ont. 

För det vi hade var verkligt, och ändå svek han.

Kvar har jag mina tårar.

Kvar har jag mitt brustna hjärta.

Men jag har också min värdighet.

För jag gav honom allt av mig själv,

– utan att hålla tillbaka,

- utan att förlora mig själv. 

Och det är inte en svaghet. 

Det är min styrka.

För även när lögnen krossade oss, så står jag kvar som kvinna.

Och ingen lögn i världen kan ta ifrån mig det.

Copyright Lucca Quinn 2025.