"Varför kvinnor i Sverige tvingas acceptera mäns svek – och vad USA redan förstått.”

 

"Varför kvinnor i Sverige tvingas acceptera mäns svek – och vad USA redan förstått.”

Förord.

Idag tar jag upp om vad många idag i Sverige inte vågar att ta upp om. Om hur Sveriges tänkande idag skapar stora problem i samhället för kvinnorna. 

Hur “vårt” tänkande i dagens psykologi förstör Sverige, vilket resulterar i kaos i vårt samhälle idag. 

Men även kontrasten och skillnaden till USA som är så mycket mer framåt i psykologin än i Sverige. 

Mina erfarenheter och mina kunskaper idag har fått mig att inse hur snedvriden Sveriges samhälle är idag. Hur Sveriges tänkande och Sveriges psykologi förstör Sverige.

Alla mina erfarenheter och kunskaper, men även min diagnos PTSD har hjälpt mig att inse hur vår värld i Sverige är upp och ner. Många idag går med skygglappar på sig och ser inte hur utvecklingen i Sverige är och går i destruktion. 

Det jag bär på kan ingen utbildning i världen lära ut.

Det sitter i blodet, i nerverna, i blicken. 

Jag kan inte stänga av det, lika lite som jag kan sluta andas.

När människor pratar med mig vet jag om det är sanning eller lögn. 

Jag ser det i små detaljer – en blinkning för mycket, en kort paus i talet, en kropp som spänner sig på fel ställe. 

Dessa mikro­beteenden är som kodspråk för mig. 

Andra människor går förbi dem, men för mig är de som sirener.

Anser mig själv som en mentalist idag.

Mina egenskaper och kunskaper har jag under 50 års tid hjälpt mig själv att hantera mina kvalifikationer som ingen har kunnat se eller hjälpt mig med. Inte ens psykiatrin.

Kognitiv empati           –   att förstå människors tankar, logik och mönster.

Emotionell empati       –   att känna andras känslor som om de vore mina egna.

Mentalistisk förmåga   –   att läsa mellan raderna, att se bakom fasaden.

Emotionell intelligens  –   att hålla ihop det hela, att styra känslorna istället för att drunkna i dem.

Tillsammans är det en livskraft. Men det är också en börda om man inte lär känna sig själv. För utan kontroll blir det som att gå runt med tusen öppna sår, ständigt utsatt för andras energier och manipulationer. Detta har jag själv fått erfara innan jag lyckades att kontrollera mina egenskaper. 

Jag hoppas att ni får en bra läsning, jag utgår som vanligt utifrån min psykologiska insikt och beteendevetenskaplig analys. Även en rad forskningar via nätet. 

Tyvärr så anser många arbetsgivare idag att man inte är lämplig, trots alla utbildningar man har och många års självstudier och erfarenheter. Det är deras förlust och inte min.

Istället så skriver jag om dem, skriver om hur samhället i Sverige formar männen idag. Tydligen så är det ingen som ser detta beteendemönster som dåligt. Mer än USA.

Happy reading!! 

Kapitel 1.

När kvinnan accepterar – förlorar hon sig själv.

Jag har själv varit i det här. 

Jag har erfarit det, och jag har blivit förvirrad av psykiatrins psykologer och psykologins dubbla budskap. 

I Sverige får man ofta höra, 

”Ja, men vi människor är olika. Försök förstå varandra.” 

Men i verkligheten är det just detta som skadar oss kvinnor i Sverige. 

För låt oss vara riktigt ärliga.

En man som behåller sina gamla ex på Facebook, eller låter andra kvinnor ”hjärta” hans bilder och inlägg – han har redan öppnat dörren till ett destruktivt beteendemönster. 

Det må se oskyldigt ut på ytan, men psykologiskt sett är det ett tydligt tecken på att han söker bekräftelse utanför relationen. 

Och bekräftelsen han får – den har han redan valt att acceptera genom sina “icke handlingar.”

När en kvinna då backar, blir osäker och tänker, 

”Det är väl inte så farligt, jag vill inte vara svartsjuk” – då har hon redan satt sig själv i en fälla.

Här uppstår två scenarion,

1. 

Hon låter mannen fortsätta sitt beteende. Tilliten försvinner, för hon vet innerst inne att han aldrig slutar. 

(Om en kvinna väljer att inte acceptera mannens beteende, som jag själv aldrig hade gjort idag. Här kan då mannen faktiskt välja bort en eftersom man har satt en standard, man har valt sig själv i detta läge och man har satt tydliga gränser på vad man accepterar och inte accepterar. 

Denna standard används mycket av högklassiga kvinnor i USA, för de vet skillnaden. Kvinnor i Sverige är uppvuxna med att acceptera mäns beteendemönster oavsett vad eller vilket, på grund av det svenska talesättet och tänkandet, som jag kommer in på längre ner i texten.)

2. 

Hon försöker intala sig själv att det inte är så allvarligt – för det är ju vad psykologer i Sverige ofta säger. Men i själva verket har hon sänkt sin standard och tryckt ner sina egna gränser.

Resultatet är detsamma, 

Hon förlorar sig själv. Och ännu värre – hon har nu accepterat ett mönster av otrohet.

Detta är inte något nytt. 

Redan i Bibeln beskrivs dessa mönster. 

Även under vikingatiden var detta beteende något man inte accepterade. 

Att mannen sökte bekräftelse hos andra kvinnor sågs som ett svek. Det var en självklarhet att detta inte hörde hemma i ett förhållande.

Men idag i Sverige? 

Här gömmer sig män bakom frasen,

”Jag gör vad jag vill på min Facebook”

”Jag kan inte kontrollera vad andra kvinnor skriver till mig.”

Och psykologin i Sverige stöttar dem, genom att säga, 

”Försök att förstå, det är inte så farligt.”

Detta är, från ett psykologiskt perspektiv, livsfarligt för en relation. 

För när kvinnan inte sätter sin standard, då har mannen redan satt sin – på hennes bekostnad och relationens bekostnad. 

Här väljer jag själv alltid bort dessa män, för det finns inget bättre än att “vara en FBI” undersöka en man via nätet och olika sociala medier. Detta avslöjar mäns dåliga beteendemönster. Även om man nu inte kan leka “FBI Agent” så kan man se tydligt i deras beteendemönster, de små “mikro rörelserna” de har, dessa avslöjar alla människor, även den bästa psykologen har beteendemönster som avslöjar dem. 

USA kontra Sverige.

Här kommer skillnaden.

I USA är psykologer och terapeuter mycket mer framåt. 

De säger rakt ut, 

”Det där är ett oacceptabelt beteende. 

Sätt gränser. Annars förstör du din självkänsla.” 

De förstår att små saker online leder till stora sprickor i verkliga livet. 

Där finns en medvetenhet om att psykologiska spel börjar subtilt – men eskalerar.

I Sverige däremot fastnar psykologin i ett fossilt tänkande. 

Till och med Freud (1856–1939) och Jung (1875–1961) låg längre fram i sin tid än vad Sverige gör idag. Deras teorier om det undermedvetna och projektioner används fortfarande i USA – men här reduceras det till att man ska ”förstå varandra”.

Resultatet.

Kvinnor i Sverige får lära sig att acceptera beteenden som i själva verket är början på psykisk otrohet, brist på respekt och i förlängningen ofta även våld i relationer.

Och här kommer det riktigt allvarliga,

I USA tas kvinnomisshandel på största allvar. Där finns en stark medvetenhet om hur psykologiska mönster leder fram till fysiska övergrepp. 

I Sverige däremot, är våra lagar och vårt psykologiska synsätt ett hån mot kvinnor. Här förminskas kvinnors upplevelse tills hon själv börjar tro att det är hon som ”överdriver” allting.

Detta är något ingen ser idag, inte vad jag vet i alla fall.

Den psykologiska analysen.

Ur ett psykologiskt perspektiv är detta enkelt,

När en kvinna accepterar små otrohet mönster – gamla ex på sociala medier, hjärtan från andra kvinnor – då programmerar hon om sig själv att tro att hennes känslor inte är viktiga. Hon tystnar sin egen intuition. 

Och mannen lär sig samtidigt,  ”Jag kan göra vad jag vill, hon stannar ändå.”

Detta är inte kärlek.

Det är en normalisering av brist på respekt.

Och det är roten till varför så många kvinnor idag hamnar i relationer där de långsamt bryts ner.

Del 2. 

När mannen ”bara pratar” med andra kvinnor.

En annan fälla som kvinnor gång på gång ramlar i är när mannen ”bara pratar” med andra kvinnor.

Det kan handla om små chattar, skämt, eller kommentarer som han själv försvarar med,

”Men vi är bara vänner.”

”Du överdriver.”

”Det betyder ingenting.”

- Men låt mig nu vara riktigt tydlig och ärlig,

Om det verkligen inte betydde någonting, då hade han inte känt behovet att göra det bakom din rygg – eller att försvara det med en sådan intensitet. PUNKT!!

Ur ett psykologiskt perspektiv är detta en glidning in i emotionell otrohet.

Han har redan börjat öppna en kanal utanför relationen. 

Och varje gång kvinnan accepterar detta, normaliseras beteendet. 

Det blir som små nålstick i tilliten. 

Till slut finns där så många hål att relationen inte håller ihop.

Kvinnan hamnar återigen i samma två scenarion,

1. Hon sätter inga gränser, utan låter honom fortsätta. Då växer hans frihetskänsla på hennes bekostnad.

2. Hon intalar sig själv att det inte är så allvarligt. Men inuti känner hon den gnagande misstron – och börjar trycka ner sin egen sanning.

Tro mig, jag har själv varit i dessa situationer tidigare, idag accepterar jag icke dessa handlingar mot mig. Jag säger rakt, rått, ärligt vad jag har för gränser i tidigt stadie, vill mannen inte möta mig i detta, ja kära vänner, då ser han inte mig mer, eller så bryter jag kontakten helt efter att jag har sagt min åsikt om dem fullt ut. Gillas inte detta av männen, det är inte mina problem. 

Det är just detta som är felet idag när kvinnor söker hjälp inom vården efter misshandel, att de blir inte bekräftade att de gjorde rätt som gick. Och vården och polisen bekräftar inte att deras beteende är absolut inte okej mot dig. Utan de frågar endast, vad har hänt. 

Men bekräftelsen till kvinnan finns aldrig idag i samhället, bara förståelsen till männen. 

Som tex, 

“Ja, vi måste ju förstå varför han gjorde så”, 

"Det är synd om honom ju pga hans bakgrund.”

Här kan en kvinna sitta med en våldtäkt som de blivit utsatt för, tro mig, jag har själv upplevt detta direkt efter en våldtäkt. 

Hur jag blev så illa behandlad av vården och polisen, där de ifrågasatte mig istället. Jag satt där med blåmärken på och sidan om underlivet, blödde från underlivet, blåmärken på hela innerlåren, blåmärken på hela låren, med hans fingrar som avtryck.  

Vården och polisen hade mage att ifrågasätta mig som blev utsatt för våldtäkt, direkt när det hade hänt. Sjukt!!

Än idag kan jag tänka på detta, tänker och filosoferar på hur kvinnor i Sverige behandlas, där männen oftast kommer undan eller får väldigt låga straff. Detta gör mig förbannad, jag vet exakt hur det känns, vet exakt hur det är att sitta där i en gynstol, bli ifrågasatt. Han som gjorde detta tyckte myndigheterna synd om, på grund av hans story.

Iallafall så blir resultatet alltid detsamma, kvinnan förlorar sig själv.

Varför detta är så farligt.

För varje gång en kvinna ignorerar dessa varningssignaler, tappar hon lite av sin självkänsla. Hon lär sig att hennes känslor inte spelar någon roll. Hon tystnar ner sin intuition – den viktigaste skyddsmekanismen hon har. 

Kvinnans intuition är den som trycks ner i Sverige idag, hennes intuition är den som räddar henne för svårigheter och faror i livet.

Ur ett beteendevetenskapligt perspektiv blir detta ett mönster.

Mannen lär sig,

”Jag kan prata med andra kvinnor, hon säger inget.”

Nästa steg blir att han tar det längre – fler konversationer, mer intima ämnen, 

och till slut fysiska möten som slutar i otrohet.

Det börjar alltid subtilt. Det börjar alltid med ”oskyldiga” samtal.

Historien upprepar sig.

Vi ser det om och om igen i historien, jag började att skriva om detta längre upp i texten.

Redan hos Freud och Jung lyfte man fram begreppet projektion – att människor söker hos andra det de inte får eller vågar möta i sig själva. När en man ständigt behöver kvinnlig bekräftelse utanför relationen, är det ett tecken på inre tomhet. 

Han fyller sitt ego genom yttre respons.

I äldre tider var detta ett tecken på svaghet. 

En man som inte kunde stå stadigt i sin relation sågs som opålitlig. I vikingatiden var lojalitet och heder det högsta värdet – ett svek var inte bara mot kvinnan, utan mot hela samhället.

Idag har det vänt helt om i Sverige.

Här får mannen skydd av kulturen och psykologin,

”Det är väl bara en chatt, vad är problemet?”

Men i USA? 

Där har terapeuter redan ringt i varningsklockan. 

Där man säger, 

”Det här är början på emotionell otrohet. Sätt gränserna. Nu.”

Slutsats.

När kvinnan accepterar dessa samtal och chattar, säger hon samtidigt till sig själv,

”Min känsla av svek betyder inte så mycket. Hans behov av uppmärksamhet är viktigare.”

Detta är grunden till varför så många kvinnor i Sverige lever i relationer som långsamt bryter ner deras självkänsla. Inte på grund av ett öppet svek – utan på grund av alla små steg dit.

Del 3.

Beteendevetenskaplig fördjupning.

Det som sker i relationen när en man upprätthåller kontakter med andra kvinnor är en form av kognitiv dissonans.

Han vill ha fördelarna av en relation – trygghet, närhet, sexualitet, status – men samtidigt vill han inte ge upp friheten att söka stimulans och bekräftelse utanför.

Ur ett beteendevetenskapligt perspektiv är detta ett klassiskt exempel på belöningssystemets splittring. 

Mannen får två typer av dopaminkickar,

- Den långsamma, djupare belöningen från relationen (trygghet, intimitet, vardags närhet)

- Den snabba, ytliga belöningen från chattar, likes och små flirtar (spänning, ego-boost, känslan av att fortfarande vara ”eftertraktad”).

Problemet är att hjärnan alltid dras mer till det snabba och enklare relationer, även till de svagare kvinnorna. 

Det kräver mindre investering, men ger en omedelbar belönings respons. 

Därför är det farligt för relationen – för mannen lär sin hjärna att koppla glädje till bekräftelse utifrån, istället för att fördjupa den med kvinnan han har valt / valde.

(De yngre kvinnorna är i regel "offer" för männens triangeldrama, dessa unga kvinnor använder de som ett redskap till att få den kvinnan han har sett ut."

De blir hans "flying monkeys" utan att dessa unga kvinnor vet om det. En del förstår att de är, men är då med i spelet för att hon vill ha mannen.

Hade nu Sverige inte haft dessa tankemönster idag och vi faktiskt lär våra döttrar idag att alltid lyssna på sin intuition oavsett vad eller vilket, inte lyssna på vad resten av samhället säger. Då hade dessa unga kvinnor inte blivit utnyttjade idag av dessa manipulativa män.)

Kvinnans psykologiska fälla.

Kvinnan hamnar i ett lika komplext mönster.

När hon märker vad mannen gör, reagerar hon först med stark känsla,

ilska, oro, svartsjuka, sorg. 

Men här kliver hennes inlärda sociala mönster in,

- Hon har lärt sig att kvinnor inte ska vara ”kontrollerande”.

- Hon har lärt sig att ”män är såna”.

- Hon har lärt sig att hennes känslor riskerar att bli förminskade, 

”Du är bara osäker, du är dramatisk.”

Detta leder till att hon trycker ner sin intuition – trots att det egentligen är en högst korrekt signal om att något inte stämmer.

Ur beteendevetenskaplig synvinkel kallas detta för internaliserad normalisering. 

Hon normaliserar det destruktiva beteendet eftersom hennes miljö, kulturen runt henne och till och med psykologer i Sverige säger att ”det är väl inte så farligt”.

Dynamiken mellan parterna.

Här skapas ett osynligt kontrakt i relationen,

- Mannen lär sig att hans beteende inte får konsekvenser.

- Kvinnan lär sig att hennes gränser inte har någon tyngd.

Detta är grunden till en asymmetrisk maktbalans.

Mannen blir den som sätter reglerna, kvinnan den som anpassar sig. 

Detta är exakt samma mönster man ser i relationer som i slutändan leder till emotionell eller fysisk otrohet.

Psykologisk slutsats.

Det börjar aldrig med otrohet i sängen.

- Det börjar alltid med ett oskyldigt meddelande, en hjärt-emoji, en konversation han 

”inte vill visa”.

Men det är inte handlingen i sig som är farligast – det är mekanismen bakom.

Mekanismen där mannen tränar sin hjärna att söka bekräftelse utanför, och kvinnan tränar sin hjärna att acceptera svek.

Två parallella mönster som långsamt driver relationen mot en krasch.

Del 4.

USA vs Sverige – två helt olika verkligheter.

I USA pratar psykologer och terapeuter öppet om gränser i relationer.

Det är självklart där att en man som sitter och chattar med andra kvinnor, låter dem skicka hjärtan, eller har kvar gamla ex – bryter ned relationens kärna. 

Där kallas det inte ”osäkerhet från kvinnans sida”, utan det kallas vad det faktiskt är, emotionell otrohet.

Amerikanska psykologer är dessutom tydliga med att kvinnan aldrig ska acceptera detta, för varje gång hon gör det sänker hon sin egen standard. 

Hon lär mannen hur han får behandla henne.

I Sverige däremot gömmer man sig bakom floskler,

”Vi är alla olika.”

”Du måste förstå honom.”

”Det är bara sociala medier, det gör väl inget.”

Detta är fossilt tänkande. 

Återigen kopplar jag detta till,

Freud och Jung på 1800-talet var mer framåt i tiden än stora delar av svensk psykologi idag. USA har tagit vidare deras insikter, utvecklat dem, och tillämpat dem. 

Sverige har fastnat i ett ”alla ska få göra som de vill”-träsk som i praktiken skyddar mäns dåliga beteenden idag.

Ser ni skillnaden?

Personlighetstyper – vilka män gör så här.

Utifrån ett beteendevetenskapligt och psykologiskt perspektiv handlar detta ofta om män med,

Undvikande anknytning, 

Män som inte klarar av riktig närhet och därför håller dörrar öppna mot andra kvinnor, som en sorts ”ventil” för sitt eget obehag i intimitet.

Osäker självkänsla, 

De behöver ständigt bekräftelse utifrån för att känna sig värdefulla. Deras identitet bygger på att andra kvinnor fortfarande vill ha dem.

Impulsivt drag 

Ibland med narcissistiska inslag, jagar de dopaminkickar, istället för att förvalta det långsamma, djupa bandet i en relation.

Förstå mig rätt,

Det betyder inte att alla svenska män är såhär – men det finns en kulturell tillåtelse i Sverige som gör att dessa mönster är vanligare och mer accepterande.

Svenska män vs Amerikanska män.

Det finns en tydlig kulturell skillnad.

Svenska män gömmer sig ofta bakom, 

"Jag gör vad jag vill”-attityd. 

De lär sig tidigt att kvinnor förväntas anpassa sig, vara förstående, och inte ”vara jobbiga”. Svenska kvinnor tränas kulturellt i att vara toleranta och så “jävla förstående”

Och därför kommer männen undan med beteenden som i USA direkt hade kallats respektlöst.

Amerikanska män har i mycket större grad fått spegeln upptryckt i ansiktet av både terapeuter, psykologer och från kvinnorna själva. 

Där är det socialt mer accepterat att säga,

”Det där accepterar jag inte.” 

“Det där är respektlöst.” 

En amerikansk kvinna sätter ofta gränsen mycket tidigare, och mannen får anpassa sig – annars åker han ut.

Skillnaden är brutal,

- I Sverige förväntas kvinnor förstå mannens beteende.

- I USA förväntas mannen förstå kvinnans gränser.

Slutsats.

Män som gömmer sig bakom gamla ex på Facebook, hjärtan från andra kvinnor och ”oskyldiga konversationer” tillhör ofta samma psykologiska fälla, 

De söker ständig extern bekräftelse för att fylla sitt inre tomrum och sitt eget ego..

Skillnaden mellan Sverige och USA är inte att männen är genetiskt olika – det är att USA har utvecklat psykologin och kulturen till att man inte längre skyddar mannens dåliga beteenden. 

Sverige däremot står kvar, fast i ett tankesätt som underminerar kvinnors värde och styrka.

I ett fossilt tänkande Sverige!!!